Frustration!

Okej, dags o ga hem. Antligen fredag!

Det har varit en lang vecka, min kollega (vi har bara tva heltids journalister pa tidningen) har varit i Perth hela veckan sa vi har haft en timanstalld ersattare for henne.

Jag vet hur jobbigt det kan vara o vara ersattare, jag gjorde det i ett ar och jobbade pa cirka tio olika tidningar under det aret. Hela tiden var man tvungen anpassa sig till olika redaktioner och redaktorer osv. men man larde sig mycket. Hela tiden sa handlade det om att bevisa att man kunde jobbet sa att man till slut kunde fa heltids anstallning.

Men tjejen som vi har haft den har veckan har varit den mest oentusiastiska manniskan jag har traffat i hela mitt liv!

Hon slantrade oftast in runt tjugo i 10 (vi borjar kl 9) for att saga till att hon skulle ga och kopa sig en kaffe, sen kom hon tillbaka en halvtimme senare och forst da borjade hon jobba.

Pa tisdagen hade vi veckans deadline for torsdagens tidning och spenderade eftermiddagen med att skriva ut sidor for o kolla layouts och stavning etc. Det ar hektiskt och mycket att gora och man kan inte liksom missa att tidningen ar pa vag att ga till tryckeriet.

Men pa onsdagen fragar tjejen om artikeln hon har blivit tillfragat att skriva ar for morgondagens tidning. Nej, sager redaktoren, vi hade ju deadline for morgondagens tidning igar? Jaha, svarar hon. (Ar hon dum i huvudet eller, markte inte manniskan det dagen innan?!)

Och hon sa sa mycket dumt hela veckan... mitt i ett nyhetsmote nar vi pratar om ideer for artiklar sa utbrister hon `Varfor oppnar inte nagon fonstrena i det har kontoret?' Alla tystnar och vander sig mot henne och en sager `For att dem inte gar att oppna'. Jaha, sager hon och fortsatter o pilla sig i haret o se franvarande ut.

Och under en eftermiddag nar alla har fullt upp o gora sa vander hon sig till redaktoren och sager `Lisa, vart tycker du jag ska aka pa semester, Japan eller Europa?'
Och en eftermiddag nar hon antagligen till slut insag att hon inte hade hjalp till sarskilt mycket sager hon till redaktoren att hon ska ringa runt till forskolor for o se om dem har nagra barn som kan gora `kul grejer'.
Vad menar du med `kul grejer'? fragar redaktoren?
`Ja men du vet, ga pa hander eller nat. Folk alskar ju o lasa om sant i tidningen', svarar puckot. (WTF?!)

Jag skulle kunna namna cirka hundra grejer till... suck!

Jag tycker inte om o klanka ner pa folk (inte for att hon kommer kunna lasa den har bloggen men anda) men jag blir bara sa frustrerad... det som gor mig mest arg ar att det ar sa svart att fa jobb som journalist, jag har kompisar som jag pluggade med som skulle bli otroligt tacksamma over chansen att fa ens jobba som timanstalld pa en tdning. Sa hur far tjejer som hon ett jobb?? Jag forstar inte....


Jaja... idag ar hennes sista dag sa vi slipper henne nasta vecka iallafall. Phew!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0