Less



Ar otroligt less pa kommentarer, om an inte alltid riktade mot mig, fran folk som sager `jag skulle aldrig kunna flytta utomlands, jag och min familj star varandra for nara'.

Och du tror inte att jag star nara min familj med?

Sedan nar mats hur nara man ar sin familj i kilometer?

Sist var det en van som bestamde sig att aka tillbaka till sitt hemland for att hon ``realised I'm just too close to my family to live in Australia''.

Visst forstar jag hur de tanker nar de sager sa, och att de sakerligen inte menar nagot illa mot nagon annan nar de sager det.

De har hemlangtan och vill bo narmare sin familj. Fair enough.

Men sadana kommentarer insunierar enligt mig att de som har tagit steget och flyttat till ett annat land inte maste ha nagon sarskilt nara reltion med sin familj.

Vilken bullshit!

Jag star min familj nara och saknar min mamma och mina syskon varje dag.

Det finns inget varre an att fa kommentarer som `jag skulle aldrig kunna gora det du gor och bo sa langt borta fran min familj'.

Visst forstar jag att manga kanner sa, men varfor saga det till mig?

Plus att sadana kommentarer ofta kommer fran personer som alltid har bott inom en 5km radius fran dar de vaxte upp och darfor faktiskt inte vet vad de pratar om anda.

For ett tag sedan sa Hs faster att hon aldrig skulle lata hennes dotter flytta utomlands.

``It would break my heart,' sa hon.

Tack for den. Som om jag inte redan har skuldkanslor.

Jag sager inte att folk inte far tycka och saga vad de vill, sjalvklart far de det.

Men att ha lite takt och tanka pa vem man pratar med kan val inte vara for mycket att begara heller.

Vad tycker ni?




Svenskan behover ett nytt ord!



Ett ord som jag saknar pa svenska ar excited.

Nar man ser fram emot nagot och ska saga det pa svenska, vad sager man da?

Jagserjattemycketframemot ar ju onodigt langt, eller hur?

I'm so excited! ar ju sa bra att kunna saga ju vid sa manga tillfallen.

Att saga Jag ar sa forvantansfull? Nej, det funkar inte, eller hur?


Bad Google oversatta och fick:

I am very excited to be coming soon.     Jag är väldigt ivrig att kommer ner snart.

excited
{adj.}
uppjagad {adj.}

I'm just excited.
Jag är bara uppjagad.

You excited?
Är du spänd?

Are you excited?
Är ni det?

Are you excited?
Är du spänd?

I'm totally excited.
Jag är jättespänd.

Gabby, I am so excited.
Gabby, jag är så spänd.

Alltsa, om jag ar totally excited over nagot sa sager jag ju knappast: Jag är jättespänd!



Har ni nagot battre forslag?



(Jag ar for ovrigt valdigt excited over att det ar fredag!:)




Traditioner



Klagade till H haromdagen om hur lite jultraditioner de har i hans familj.

Ingen speciell julmat eller saker de gor pa juldagen forutom att ata.

Forklarade for honom att forutom de traditioner som manga svenskar har for sjalvaste julafton, sa har vi aven saker in the lead-up sasom att tanda adventsljusstaken och Lucia.

Och att forklara Lucia ar ju inte sarskilt latt.

Jag:
``Um, so we have a girl with candles in her hair...''

H ser redan valdigt konfunderad ut och avbryter:
``What? Burning candles? In her hair?!''

``Yes, in a crown,'' suckar jag och fortsatter:
``Then behind her there are all these other girls in white dresses, and men in white dresses too...''

Ett till avbrott fran H: ``What? The men wear white dresses?! The Swedish men ar so gay...''

Jag: ``It's only for show! And they wear paper cones with stars on their heads..''

Nu skrattar H hogt. ``You 're kidding, right?''

Och dar ger jag upp.

Samma sak nar man forklarar midsommar.

Efter att jag klagat en stund over avsaknaden av jultraditioner surade H till och sa:

``What do you want us to do then? Dance around a penis with flowers like you guys do in summer?!''









Hur gor ni med julen?



Vet inte hur jag ska gora med jul harborta pa andra sidan klotet.

Som jag har klagat over innan sa ar det svart att fa julkansla i varmen, och man firar ju inte jul pa julafton har utan pa juldagen.

Sa sjalvaste julafton kan kannas trist ocht trakig nar man sitter har utan familjen.

Jag har forsokt ignorera the lead-up till julen i ar med att strunta i prydnader och julklappskop (men okej jag bangar inte for julfester). Jag o H ska inte byta klappar i ar.

Bilder pa sno och lussebullar pa Facebook ger mig bara hemlangtan.

Men det kanns trist att vara en Grinch, jag som alltid har alskat julen nar den har firats hemma i Svea.

Jag vet inte vad som ar bast; att forsoka fixa sa svenskt-juligt man kan med Janssons och skinka pa julafton, lyssna pa svensk julmusik och kanske tillochmed kolla pa Kan du vissla Johanna? (vilket for mig ar mer jul an Kalle Anka) pa YouTube.

Eller helt enkelt skapa nya traditioner for jular i Australien som man kan se fram emot nar man inte firar i Sverige (vilket antagligen kommer vara vartannat ar om inte oftare).

Att forsoka fixa svensk jul har blir ju anda inte samma sak.

Tyvarr sa har Hs familj inga traditioner alls, de bara ater grekisk mat som vi anda ater aret runt.

Hur gor ni andra utlandssvenskar som laster? Forsoker ni skapa lite svensk julkansla i den man det gar, eller kor ni pa nagra andra traditioner som ni har lart er om efter att ha flyttat utomlands?




Svart att undvika julen pa redaktionen iallafall efter idag, da de pyntade sahar!


Svensk julmarknad

 

I lordags fick jag den dar dosen av julkansla som jag letat efter: svensk julmarknad!

Den ordnades av svenska kyrkan och de salde massa god julmat och godis och fina julgrejer.

Jag kom hem med en tygpase med algar pa (kopte den for att de inte hade nagra plastpasar, och den var riktigt sot!:) med blabarssoppa, nyponsoppa, tva stora burkar sill och Grumme gronsapa (det luktade sa... rent och hemma pa nagot satt :))

Aladdin och Paradis askarna lockade, men 120kr for en? Jag var for smalandskt snal... :)

Vi sag aven ett fint lucia tag, och det ska visst vara ett annu storre dar den 11 dec.

Ar glad att jag fick hora om markanden o fredags genom Annas blogg for det var verkligen jattemysigt. Blev nastan lite tarogd av hemlangtan (blir latt sa runt jul), sa det var skont o ha syrran dar.

Forresten Lina, sag att du ocksa var dar! Forsokte kommentera pa din blogg i fredags for att tipsa vidare om marknaden men det gick inte, och gar fortfarande inte, kommentera pa din blogg. Kul att du hittade dit iallafall! :)








Det ar ju meningen att man ska vara glad




Var pa bra humor hela dagen igar efter att H ringt och berattat att maklaren var nere pa $615,000 for parhuset, som jag skrev nedan.

Vi har letat efter ett stalle o kopa sa lange och det ska bli sa skont om det gar igenom.

Ringde mamma pa kvallen och berattade och fast hon tyckte priset var hutlost (over fyra miljoner svenska?! Du kommer vara skuldsatt for resten av livet! Ja mamma men det ar tyvarr sa mycket det kostar har...) sa tyckte hon ju ocksa att det var spannande att vi kanske snart har nagot eget.

Men det kandes anda ledsamt pa nagot satt efter att vi lagt pa.

Jag har bott i Sydney i fem och ett halvt ar nu och familjen har insett att jag nog blir kvar har resten av livet.

Och jag har insett det sjalv jag ocksa. Inte for att det hande av misstag, jag valde ju medvetet att skaffa partnervisum och stanna har med H.

Men nar man ar sa nara att gora en stor grej som att kopa hus sa kanns det bade roligt och tungt i hjartat pa samma gang.

Som att man sager till sig sjalv `Jaha, sa du ska verkligen stanna har da? For resten av livet?'

Och da kanns det lite hopplost. Ett helt liv langt borta, ett helt liv med hemlangtan.

Och for er som tanker `det blir lattare med tiden', nej, for min del har det bara blivit varre.

Sa igar kvall nar Harry var glad och ville prata om hur vi ska gora om i huset sa fallde jag nagra tysta tarar pa soffan. `Men det ar ju meningen att vi ska vara glada!' utbrast han fortvivlat.

Onskar att nagon (Gud kanske?) bara kunde saga till mig att jag har gjort ratt, att det inte var mitt livs misstag att stanna har och att jag inte kommer angra det bittert en dag.

Hur kanner ni utlandssvenskar som har lamnat Sverige? Varfor tycker ni att det ar vart det? Hur tampas ni med hemlangtan?





RSS 2.0