Kurser...
Diana och Helena fragade om jag inte kunde beratta lite mer om jobbkurserna jag var pa forra veckan.
Pa tisdagen och onsdagen var jag pa en News and Conflict kurs.
Den holls av en kvinna som har jobbat som journalist i 35 ar, och en foredetta soldat och livvakt som numera haller forelasningar om personlig sakerhet.
Vi var cirka 12 journalister, inte bara fran News Limited men aven Fairfax och SBS.
Vi fick lara oss om hur vi kan oka var egna sakerhet nar vi rapporterar om farliga handelser pa plats, som till exempel demonstrationer.
Larde oss aven om knep for att lasa av folk, i.e se om nagon `bara' ar aggressiv eller faktiskt gor sig redo for att attackera (later som jag pratar om djur :S)
Vi gjorde aven rollspel i death-knocks, dar man knackar pa dorren hos en familj dar nagon precis har dott (vilket ar de minst roliga delarna av detta jobbet).
Varfor behover en journalist som jobbar pa ett kontor mitt inne i Sydney veta sa mycket om sakerhet kan man undra.
Jag till exempel gar ofta pa rattegangar, och fast jag kanner mig saker i rattssalen (inte manga ar sa dumma att de faktiskt attackerar nagon i ett rattshus) sa finns det manga fall dar kriminella, eller deras familj och vanner, har tagit sig tiden att leta upp journalister som skrivit artiklar om deras rattegang och misshandla dem.
Och trots att man kanner sig ratt saker inne pa redaktionen sa kan det handa saker har ocksa.
En kollega till mig hade en Hells Angels medlem som stegade in pa redaktionen en dag och holl en pistol mot hans ansikte for att han hade skrivit en artikel om honom. (Han skot inte, som tur var).
Vi gjorde aven rollspel i att intervjua personer om konflikter och kansliga amnen m.m
Jag fick till exempel intervjua en person som spelade en kommunfullmaktige som avtjanat ett fangelsestaff for pedofili och forsokte halla det hemligt.
Min uppgift var att fa honom att erkanna att han hade ett kriminellt forflutet. Fick hora efterat att jag var den enda News Limited journalisten som fatt ur honom ett erkannande sedan kursen borjade for manga ar sedan (ursakta mitt osvenska skryt ;)
I fredags gick jag pa en Journalism Masterclass som fokuserade mycket pa hur man kan anvanda sig av sociala medier som Facebook, Twitter och bloggar i jobbet.
Jag har en professionell Facebooksida (Boel Eriksson Journalist) dar jag ar van med lasare och postar mina artiklar m.m
Har aven en Twitter som jag knappt aldrig anvander...
De pratade aven mycket om hur viktigt det ar att specialisera sig i ett amne, och om att anvanda internet mer.
En journalist fran The Guardian i England som var del av Wikileaks forelaste, och en finans journalist som har startat en egen hemsida med finansnyheter.
All in all, jag larde mig mycket!
Kul att läsa om er kurs! Själv ska jag på strategy kurs här i Melbourne på torsdag =) Kram
Intressant att läsa om, en gång i tiden var jag själv intresserad av journalistik (jag var chefredaktör för en gratistidning i Växjö bland annat) men jag satsade aldrig på den banan. Sen när jag jobbade på polisen fick jag se och höra så mycket av vissa reportrars värsta sidor att jag tyckte de var jordens avskum.
Kvällstidningsreportrarna äcklade mig nåt så oerhört i deras jakt på smaskigheter att exploatera. Allt handlade om att sälja lösnummer och de hade inga skrupler eller moraliska betänkligheter. Usch vad jag äcklades av de gamarna! De förföljde familjer till brottsoffer bara för att få kommentarer om "hur det känns" och fick de ingen respons kunde de provocera eller utöva känslomässig utpressning. Typ "om jag kommer tillbaka till redaktionen utan en kommentar från er får jag sparken".
Som du märker blir jag upprörd över den typen av journalistik, jag är glad att du inte är kvällstidningsreporter ;) Jag var ute och åkte med en patrull en gång när vi fick ett larm om att en kvinna hittats död i hamnen. Efter några timmars jobb med avspärrningar och väntande på tekniker gick jag och satte mig i bilen för att jag frös. Det stod reportrar utanför avspärrningarna och av ingen anledning alls (de hade ju sett att jag hjälpt till på platsen och alltså inte var misstänkt) så hängde sig ena fotografen över polisbilen och började bränna av fotografier på mig där jag satt i framsätet. Va, liksom? Han satte kameran i princip mot framrutan och bländade mig med blixtarna. Vad är det för jäkla sätt? Jag antar att journalister och fotografer kan känna agg mot polisen också :)
Åh jag hoppas du slipper göra death knocks, förstår att det måste vara jobbigt om man blir tvingad till det. Lova mig bara att du aldrig blir en hänsynslös murvel utan integritet och moral ;)
You go girl, vi vill inte ha nån svensk jantelag. You rule! Vad duktig du är som fick honom att erkänna det!
