Mitt Liv I Oz

En av fotograferna pa nya jobbet fragade i bilen haromdagen vad jag har for hobbies.

Och jag blev helt stalld.

Hobbies? Raknas fika, ata middag och pimpla vin med vanner? Glo pa TV och ata glass med H? Inte? Da har jag nog inga hobbies.

Mumlade nagot om att jag gillar att laga mat, lasa bocker och simma (vad rolig man later va) och efter ens stunds tystnad sa han sa `det kanske ar jobbet som ar din passion?'

Da kande jag mig annu trakigare. Nog for att jag verkligen gillar mitt jobb, och det sager jag utan minsta ironi i rosten, men det ar ju inte min hobby direkt. Hade jag inte tjanat pengar pa det sa hade jag ju inte suttit pa en redaktion dagarna i anda.

Och hobbies ska ju vara sadant man tycker ar sa kul att man gor det utan betalning.

Jag behover hobbies.

Man kanske skulle signa upp till att lara sig ett nytt sprak. Vill ju bade battra pa spanskan (tva ar pa gymnasiet och tva manader pa Gran Canaria i 2003 rackte liksom inte, jag har typ glomt bort all spanska).

Grekiska vill jag ju ocksa lara mig.

Lara mig att mala kanske?

Skriva en bok?

I samma veva kom ett mejl fran huvudkontoret om att de vill uppmarksamma alla medarbetare som gor volunteering.

De ville ha ett mejl tillbaka snarast om vad man gor for volunteering work pa helgerna.

Och jag blev stalld igen. Jag gor inget sadant *skams*

Har funderat pa att ringa ett djurhem nara Cronulla och fraga om de behover hjalp, och snack med nagra kompisar om att hjalpa till i soppkok rann ut i sanden.



Vad gor ni pa fritiden? vad ar era hobbies? Gor ni nagot volunteeringwork?

Har insett hur mycket pengar jag lagger pa mina takeaway lattes jag har blivit beroende av.

$3.80 x 365 = $1387

$1387 x 6.5 = 9015.50kr

9000kr pa kaffe varje ar (?!)

Och det ar om jag bara dricker en om dagen...!

Jag som for sisadar 4 ar sen inte ens drack kaffe!

Nu agr det ju knappt halla sig vaken pa taget till jobbet om man inte har koffein i handen.

Sa gar det nar man blir tillsammans med en cafeagare/kaffenord...

9000kr ar ju nastan en returresa hem till Svea varje ar!

*angest!*

... vad helgen gick fort!

Kanns ju tyvarr oftast sa nar det blir fest bade fredag och lordag och man ar i vilse i bakis dimman hela sondagen.

Visst ar det kul att ga ut men jag ser fram emot de nasta tre helgerna, da det ar mycket roligt inplanerat men det kommer inte innehalla massa alkohol.

Nasta helg blir det 1-ars kalas for Brad o Anges dotter Kelsey, helgen efter ar det dags for Roar and Snore 

och helgen efter det Southern Highlands tripp.

Funderar ibland pa vad man kan gora for att fa helgen att kannas langre och ga ut o festa hela lordagsnatten ar definitift inte en av dem.

Dock sa kanns helgen lite langre nar man gar ut for en drink efter jobbet pa fredagen istallet for att bara aka hem o ata middag o glo pa TV. En drink eller tva, sedan middag och hyfsat tidigt i sang sa man inte sover bort halva lordagen.

Helgdagarna som kanns langst tycker jag ar nar man ligger pa stranden och latar sig med en van eller tva en hel eftermiddag och inte forsoker hitta pa massa grejer. Langtar efter sommaren!

Vad gor ni for att fa helgen att kannas langre?

Tycker det ar trevligt nar baristor fragar om ens namn nar man bestaller take away sa att de kan ropa ut det istallet for `Skim Mocha no sugar!' nar det ar fardigt.

Tyvarr sa maste jag ofta saga om Boel ungefar tre ganger innan baristan ger upp och skriver Bowl, Bowel, Boen eller bara B pa locket.

Sa fran och med nu heter jag Anna varje gang jag bestaller kaffe.

Jag slipper stava ut B-O-E-L flera ganger medans kon med kaffesugna suckar irriterat bakom mig, och baristan slipper bli forvirrad.

Hur ar det med er, har ni problem med era svenska namn utomlands?

Hemlangtan sitter i men jag far iallafall vara glad for att Sydneys vintervader har battrat sig.

De tva veckorna jag var borta var det mycket regn, rusk och blast men idag sken solen och det var for varmt for att ha jacka nar jag gick och kopte lunch.

Det hjalper lite iallafall.

`Um, your colour is just not believeable,' fnös frisoren i lordags.

Gick till en flott salong pa Sheraton Hotel for att jag hade fixat rabatt dar.

Och mitt blonda har var alldeles for `silver' for Mr Frisor.

Och jag som inte vagar saga nej till frisorer pep `Do whatever you like' medans jag bonade och bad inom mig att det inte skulle se hemskt ut och kosta skjortan.

Men jag hade tur. Haret blev tonat till en mer guldig farg vilket var jattefint (och enligt Mr Frisor mycket mer `believeable')

Plus att han faktiskt lyssnade nar jag sa att jag forsoker lata det vaxa ut sa kan han snalla bara klippa lite?

`You have to always tell hairdressers that, if you don't they'll cut 5cms off just because they feel like it!' sa han.

Um, jo tack jag vet!

Och, bast av allt, de glomde ta 300kr extra betalt for toningen! Wiee! :)

North Sydney Olympic Pool i Milsons Point far mig att vilja borja simma.

Uppvarmd saltvattenpool med Harbour Bridge pa ena sidan, och Luna Park pa den andra. 

Vackert.

Var ute och at middag med H o en av hans singel vanner, D, for ett tag sen.

D hade nyligen varit pa dejt med en tjej som han tidigare beskrivit som typ perfekt.

Vacker, rolig, trevlig, allt det dar var hon.

Men nu visade det sig att han hade bestamt sig for att inte traffa henne igen.

Varfor?

D ar en riktig kaffenord. Och da menar jag det.

Han ager ett cafe dar dem bara serverar kaffe (och en o annan muffin o banana bread saklart) och rostar sina egna bonor.

Han dricker endast svart kaffe, garna ristrettos, pa sin hojd en macchiato med ytters lite mjolk. Ni fattar.

I slutet pa den up until then perfekta dejten bestallde tjejen en mocha. Och nar den hade blivit serverad tog hon upp en egen pase marshmallows ur vaskan och la i fyra stycken.

D var knackt. Han visste direkt att forhallandet inte skulle fungera.

Det fick mig att tanka pa en kille jag sag pa en jobbkurs for nagra manader sedan.

Visst jag har pojkvan men man far titta!

Han sag helt okej ut. Brunt har, fint ansikte, snygga klader.

Nar han oppnade munnen var han bade smart och rolig och fick resten av gruppen att skratta.

Tankte for mig sjalv att hade jag varit singel hade jag varit intresserad.

Anda tills han tog pa sig sina glasogon.

Dem hade ett senilsnöre.

Och plotsligt hade han forvandlats fran `helt ok' till `aldrig i livet'.

Visst ar det konstigt hur en liten grej som kan vara helt ovasentlig for en person ar en avtandande dealbreaker for en annan.

Har ni nagot ni inte skulle klara av att se hos nagon ni var intresserad av?

H ska ta mig pa en liten shoppingtur pa torsdag kvall sa att jag kan kopa lite bday presenter till mig sjalv.

Han ville kopa matchande resvaskor till oss i present for Sydamerika resan men det satte jag stopp for.

Har blir det inga matchy resvaskor, min egna kommer funka bra i nagra ar till, tack.

Sa han tyckte det var battre att jag fick valja min present sjalv istallet.

Vi namnde det nar vi at middag med hans foraldrar haromdagen.

Nar H lamnat koket lutade hans mamma sig over bordet med ett lyster i blicken och vaste `Be honom kopa dig en diamantring!'

Suck.

Det ar inte forsta gangen hon papekar att H borde fria snart.

Och varje gang hon tar upp det sa ar det med antagandet att jag inte gor annat an langtar efter att gifta mig, medans det ar H som behover en spark i baken.

Blir sa irriterad nar folk antar att tjejen alltid vill gifta sig, och att killen nastan maste bli tjatad pa innan det blir av.

Jag har inte alls lust att gifta mig an. Aret jag fyller 30 kanske.

Ser heller ingen mening med att vara forlovad i mer an ett ar. 
 
Visst, jag o H har varit tillsammans i mer an 5 ar sa jag kan forsta att folk fragar. Men det betyder ju inte att man maste ha forutsatta meningar om vem som vill.

Det ar han som vill ha matchande resvaskor, inte jag. ;)

Harrys kusin G fran Grekland har varit i Sydney dem senaste fyra manaderna och har bestamt sig for att aka hem.

Han har jobbat pa Harrys cafe och ville egentligen stanna i mer an ett ar, kanske i flera, sa han nar han forst kom hit.

Men igar kvall berattade han att han ska boka flyg tillbaka till Rhodos nu i veckan.

Vill inte ga in pa massa detaljer om varfor han vill aka men det slog mig att manga som kommer hit oftast tror att det kommer vara sa... enkelt?

Ungefar som att nya vanner, boende och ett heltids-jobb kommer vanta pa en pa Sydney Airport nar man landar, utan att man behover lyfta ett finger.

Det ar inte latt att komma till ett nytt land dar folk inte pratar ett forsta sprak. Det ar val sjalvklart, eller?

Vet inte om folk tror att bara for att Australien ser ut som ett tropiskt paradis pa bilder och har ett (valfortjant) rykte om sig att alla ar sa trevliga att starta upp ett nytt liv har kommer ga som en dans pa rosor.

Och har man problem inom sig sjalv sa kommer dem problemen inte stanna pa Arlanda eller Landvetter flygplats, dem problemen foljer med anda till andra sidan jorden och kommer antagligen kannas annu jobbigare nar man inte har en stottande familj och vanner nara.

Att lamna allt och borja om pa nytt i ett annat land kommer alltid vara svart, vart man an aker.





Daydream Island, Australia

 

At middag pa Wagamama i Darling Harbour med Anna o Sara igar kvall och namnde att jag ska bleka tanderna pa onsdag.

Fick ett erbjudande om att gora det for $49 (cirka 300 kr) nar det annars kostar runt $230 (1380 kr) och eftersom jag ar en sucker for a bargain sa nappade jag direkt.

Iallafall, Sara namnde da att det at sa vanligt nufortiden att gora massa skonhetsbehandligar m.m att ribban pa hur en snygg tjej ser ut har hojts.

Hon har langt har och sa att hon brukade tycka det var tjockt men nu tycker hon det kanns tunt om hon inte har i sina clip-ons harslingor.

Tankte pa det pa taget hem och det stammer ju pa ett satt.

Folk lagger pengar pa fejk-har, ogonfransar, naglar och solbranna.

Visst finns det manga fall dar sadant gor att personen ser varre ut an nar dem ar naturliga, men oftast sa ser det ju anda ratt snyggt ut med forlangda fransar och lite extra tjockt harsvall.

Hur ofta hor man inte folk som sager att dem kanner sig fula om dem inte har sina akrylnaglar fixade, harclips i och spraytan? For nagra ar sedan brukade det racka med lite smink och en blow-dry for att man skulle kanna sig snygg.

Jag har testat akrylnaglar och tyckte inte om det, kandes bara plastigt.

Har aldrig gjort en spraytan for jag ar radd att det skulle bli mer tandoori an pepparkaka pa min bleka hy.

Gjorde ogonfransforlangning i nagra mander och alskade det men slutade pa grund av kostnaden.

Brukade sola solarium nar jag bodde i Sverige men skulle aldrig gora det igen.

Och min harforlangning var gratis, annars hade jag inte gjort det.

Frisoren sa att den var vard $1000 (ca. 6000 svenska) och det enda jag tankte var `hur kan folk lagga 6000 spann pa o ha langre har i nagra manader?'

Det ar val darfor jag inte har testat fler grejer, jag tycker det ar lite bortkastade pengar ibland.

Koper hellre nya klader eller skor eller annu battre, sparar till en resa nagonstans! (dar solbranna ingar ;))

Men som sagt, pa onsdag bleker jag tanderna, sa fåfäng ar jag. ;)


Vad ar det fåfängaste ni har gjort? Nagra behandlingar ni inte klarar er utan?





Bild fran igar, en liten bit av vackra Darling Harbour >:)

Kom till jobbet imorse och borjade med att logga in pa Facebook (as you do).

Och sag att jag hade en kompis forfragan fran... min nya redaktor.

Hm.

Vet inte om jag vill vara kompis med min chef pa Facebook.
 
Och nej, jag ar inte san som anvander min statusuppdatering till att gnalla over jobbet/chefen/jobbarkompisarna.

Inte bara for att jag tycker det ar oproffsigt, men ocksa for att jag faktiskt tycker om mitt jobb, och dem jag jobbar med.

Tyckte jattemycket om varan gamla redaktor, men var inte cyperspace-van med henne for det. Sag liksom ingen anledning.

Men kommer ju kannas like awkward o ignorera requesten.

Vad tycker ni? Ska man vara kompis med chefen pa Facebook?