Mitt Liv I Oz

H ska ta mig pa en liten shoppingtur pa torsdag kvall sa att jag kan kopa lite bday presenter till mig sjalv.

Han ville kopa matchande resvaskor till oss i present for Sydamerika resan men det satte jag stopp for.

Har blir det inga matchy resvaskor, min egna kommer funka bra i nagra ar till, tack.

Sa han tyckte det var battre att jag fick valja min present sjalv istallet.

Vi namnde det nar vi at middag med hans foraldrar haromdagen.

Nar H lamnat koket lutade hans mamma sig over bordet med ett lyster i blicken och vaste `Be honom kopa dig en diamantring!'

Suck.

Det ar inte forsta gangen hon papekar att H borde fria snart.

Och varje gang hon tar upp det sa ar det med antagandet att jag inte gor annat an langtar efter att gifta mig, medans det ar H som behover en spark i baken.

Blir sa irriterad nar folk antar att tjejen alltid vill gifta sig, och att killen nastan maste bli tjatad pa innan det blir av.

Jag har inte alls lust att gifta mig an. Aret jag fyller 30 kanske.

Ser heller ingen mening med att vara forlovad i mer an ett ar. 
 
Visst, jag o H har varit tillsammans i mer an 5 ar sa jag kan forsta att folk fragar. Men det betyder ju inte att man maste ha forutsatta meningar om vem som vill.

Det ar han som vill ha matchande resvaskor, inte jag. ;)