ärliga svenskar
Har pratat med henne innan sa jag korde pa svenska direkt, presenterade mig och fragade hur det ar.
`Ja det ar val sadar,' svarade hon.
Och jag blev lite stalld.
Fragar alltid folk jag ringer genom jobbet how they are, och far uteslutande alltid ett `good', `ok' eller `fine' tillbaka.
Aldrig sager nagon `Not too good', eller nagot annat som inte betyder att allt ar fint.
Och efter sa manga ar har sa har jag vant mig vid det.
Men visst ar det annourlunda med svenskar?
Jag kanske har skrivit om detta innan men jag kommer ihag nar jag forst kom till Sydney och jobbade som servitris pa samma restaurang som H.
Nar folk jag tog bestallningar fran fragade hur det var svarade jag arligt: `I'm tired', `I'm hungover, `I'm felling great, thanks'.
Efter nagra dagar sa H: Att fraga hur nagon mar ar bara en grej man sager. De bryr sig inte om hur du mar, du borde bara saga, `I'm good thanks'. Och det stammer ju.
Sa nar nagon jag inte kanner fragar mig hur det ar ar jag alltid `good thanks'.
Nagra av er utlandssvenskar som markt liknande skillnader pa hur folk halsar/smapratar med varandra utomlands jamfort med i Sverige?
Ja och nej, det är ändå begränsat hur mycket man får medge i Sverige. En servitris som säger att hon är bakfull ger inte mycket dricks om man inte känner henne väl, och man skulle ju bara medge till sina vänner om man är ledsen.
Och värre än Aus tycker jag amerikanare är, där kunde man ju svara dem att min mamma precis dog och de skulle svara *great, I'll have a soy latte*
Haha, oh ja! Här kan man sitta och kräkas över jobbet, men ändå kvittra "good thanks" när någon frågar hur man mår. Känns lite ihåligt på något vis... Men ändå blir man ställd om någon säger "not great actually". Även om det både syns och märks att personen mår pissigt, så vill man bara höra att allt är bra... Konstigt! Kram
Jag hadse fatt for mig att svenskarvar precis lika ointresserade som alla andra av det och ocksa bara svarar "bra tack, och du?" men det e kanske for att jag alltid gor det :p
Ha ha, jag chockade en kassörska en gång med att säga att allt var skit i princip och hon blev helt mållös. Här ska man kvittra ett glatt Good, thanks! Och jag är ganska trött på det :-) Hi, how are you är liksom hälsningfrasen men man bryr sig ju inte ens om vad den andra svarar. Men jag har vant mig, i början tyckte jag bara det var konstigt, nu kommer det automatiskt.
Kram!
Här är det inte så, fast det är klart att folk ibland frågar "ca va?" (= hur mår du?), men det är inte samma sak som i USA, UK eller hos er. Här säger de bonjour när man går in i en butik. Eller så är de sura, haha ;)
