En lang mil
Gick till gymmet igar for att forsoka mig pa en mil pa treadmillen.
Malet var att gora det under en timma.
Satte pa Efter Tio pa Tv4 appen och borjade springa.
De forsta 20 min ar alltid jobbigast, tycker jag, nar man springer langt.
Inte sa att kroppen ar utmattad an men mer for att hjarnan garna sager till en att det har gar inte, det ar for jobbigt.
Gjorde en deal med mig sjalv runt 15min strecket att 30min fick racka, det var gott nog.
Men som ofta nar jag springer langt sa hander det nagot efter runt 20min - hjarnan trottnar pa att skicka ut signaler om att kroppen borde sluta for benen lyder anda inte, och man kommer in i ett jamnt, skont tempo. Sedan fortsatter man. Fortfarande jobbigt forstas, men anda.
Fokuserar bara pa att klara 5min till, och att endast kolla distansen var femte minut. Istallet for att fraga mig sjalv om jag klarar 5km till sa fragar jag om jag klarar 5min till - och det gar alltid.
Pa 49onde minuten ar milen avklarad och endorfinerna rusar genom kroppen - harligt!
Jag forstar de som inte gillar att springa - det brukade vara jag - men kanslan efterat ar oslagbar!
Duktigt tjejen!!!!! Jag håller med dig, började springa igen 2008 efter att ha sagt till mig själv i en herrans massa år att jag inte kunde. Men nu älskar jag det! =)
Härligt jobbat!
