Vanner?
Boris var inte glad over att fa en ny inneboende, aven fast hon ar valdigt sot.
Maja ville efter ett tag garna halsa och ga nara men Boris var inte sarskilt tillmotesgaende.
Och det kan man ju forsta. Det kan inte vara latt att helt plotsligt ha en okand katt att tvingas dela sin space med.
Han var arg pa mig med. Gick fran varldens gosigaste och mest tillgivna katt till att vi tva tillfallen hoppa pa mig med tander och klor. Forutom det ignorerade han mig och fraste om jag forsokte klappa.
Och han slutade sova i sangen. Ledsamt nar man ar van vid att vakna av att en varm och go (och valdigt punktlig) katt dunsar ner vid en och vill mysa-mycket battre an att vakna av er irriterande mobilsignal.
Men i lordags, sex dagar efter Maja flyttade in, andrades han och blev som vanligt igen.
Blev sa glad. Svart att forklara for de som inte har husdjur hur fast man blir vid dem.
Nu hoppas jag att de tva ska bli bastisar!
Men åh så söta de är tillsammans! Skönt att Boris börjar vänja sig vid Maja!
